nattskatta

Jag älskar att sova och jag njuter av det faktum att jag väldigt sällan har problem med att jag sover för lite. Men på senare tid har mitt problem snarare varit omvänt. Ibland hatar jag att jag älskar att sova. Men hur långt skulle man egentligen gå för att hålla sig vaken? och varför?

Det finns nog många som gärna skulle vilja minimera sitt behov av sömn, kunna arbeta mer eller för den delen, hinna med mer plugg om kvällarna. Så varför inte ta till lite... kemisk... hjälp med läxorna? Det finns, och är inte alltför svårt att få tag på uppiggande läkemedel som inte bara "tar bort" tröttheten utan också ger humöret en skjuts. Varför ska man förresten sova? Man skulle hinna mer, hinna leva mer om man slapp.

Jag själv är mycket skeptisk till detta med att med hjälp av läkemedel och annat förminska sitt sömnbehov, kanske på grund av att mitt eget sömbehov är så stort. Det är helt enkelt lite för bra för att vara sant...